Vilken djävla natt!!

Nu ska jag ta och skriva vad som hände då den där natten är över!
Fy fan säger jag bara, var det värsta jag någonsin har varit med om.
Jag och pappa satt och åt middag på tisdag kvällen.
Trisse sitter med vid bordet och ska precis få sin penicilin för sin infektion i tassen.
Vi brukar alltid ge honom medicinen tillsammans med en bit mat så att vi är säkra på att han äter upp den.
Denna gången beslutade sig pappa för att ge Trisse enbart medicinen och plupps, så spottar han ut den på golvet.
Kiedis står rakt under bordet och pappa och jag slänger oss ner. Letar förbrilt efter en tablett men jag konstanterar sedan att Kiedis har ätit upp den!!
Pappa ringde veterinären som sa att vi var tvungna att åka dit på en gång och mitt under pappas och vettens samtal så faller Kiedis ihop på golvet!
Rusade ner till bilen och gasade iväg.
Det var så hemskt! Kiedis svimmade av i min famn hela tiden och pendlade mellan liv och död :'(
Jag fick sitta och skaka liv i min älskade hund medans pappa körde som en dåre till akuten.
Jag bara grät och grät och pappa också!
Kiedis höll på att dö i min famn och vi kunde ingenting göra :'( Usch, klarar knappt av att skriva om det!
När vi kom till akuten kunde dom inte kräka honom eftersom han är så liten så dom var tvungna att behålla honom under natten!
Han fick ligga i en kuvös med dropp och allting. Jag har aldrig varit så ledsen och rädd en hel natt.
Dom sa till mig att jag inte fick stanna kvar och att jag inte får ringa utan dom skulle ringa mig om tillståndet blev väldigt kritiskt.
Där satt jag hemma, orolig som in åt helvete och ledsen som fan!! Grät i 3 timmar innan Mickan kunde lugna ner mig!
Usch säger jag bara.
Satt vaken hela natten och hade Jossan som stöd hos mig. Sneglade på mobilen hela tiden för jag tyckte det såg ut som om den lös till och skulle börja ringa.
Klockan 10.20 på morgonen ringde dom och sa att jag kunde komma och hämta honom :D
Nu mår han bra :) .. vi får se om den blir några komplikationer av det här. Valpar ska ju inte äta medicin eftersom skelett tillväxnandet kan sluta. Så kanske blir han mindre än vad som var "tänkt" eller så kanske ett ben blir kortare än dom andra..
Det är sånt man får vänta och se. Men jag är tacksam så länge han lever min fina lilla älskling!!