Ett tyst och stilla skrik inom mig våldsamt vrålar
den växer och blir större och den världen svart målar
Vad händer när allting omkring har blivit mörkt, svart och dött?
har tiden då runnit ut och jag mitt öde slutligen då mött?
Säg mig, kära framtid, vilken väg du leder mig till?
Säg mig, kära bakgrund, vad är det du mig vill?
Ska jag våga andas luften som är frisk, ljus och klar?
Eller ska jag välja mörkrets sida som är så uppenbar?
Kroppen min är trasig från insidan och ut
vägen är oändlig den kommer aldrig någonsin ta slut
Vart finner jag den styrka som leder mig rätt?
Vart finner jag det hopp som jag aldrig riktigt sett?
Finns det någon där ute som kan blåsa på mina sår?
Finns det någon där ute som kan förstå hur jag mår?
Jag är så fruktansvärt ensam när jag vandrar på min färd
jag vet att jag inte lever livet så som man blev lärd
Men säg mig då, du friska kropp, när ska du tillhöra mig?
Du lämnade mig utanför och gav mig ett ilsket nej
Av: Anki
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
???? Har du skrivit den själv? ??????
:) ja, jag skriver massa dikter!
Tyckte du om den? <3
Den är jättefin! Anki, du borde VERKLIGEN bli författare!
Åh tack älsk.
Det kanske är något jag ska satsa på :)
Skicka en kommentar