När hoppet är som bortblåst men stormen lever kvar
Jag låter mig gå sönder när jag söker efter svar
Solen har gått ner den vill aldrig mer för mig stiga
Till min sjukdom jag lovar att jag hela mitt liv ska viga
En krokig stig i skogen leder mig till buskiga snår
Det finns ingen där ute som ser hur jag egentligen mår
Kalla mörka nätter jag tar små tysta steg
Ni tror att jag är stark när jag egentligen är så feg
Ensam och instängd det är svårt att hitta ut
Döden håller mig hårt i handen ända tills det här tar slut
Jag har glömt bort hur man lever ett liv fullt av lycka
Mitt liv jag kan endast med sorg och depression utsmycka
Ett träd som blåser om natten viskar ord som jag förstår
Jag lyssnar till mitt inre och fäller en långsam tår
En våg som slår mot berget berättar en saga som jag hör
Den handlar om en flicka som svälter tills hon dör
Sagan har aldrig slutat på något lyckligt sätt
Det är det som får flickan att tro att hon gör rätt
Hon vill gå på stranden utan att lämna några spår
Hon vill skutta fram i frihet med tunna nätta lår
Att äta vore fel det säger regnet som slår mot kinden
Att leva ett liv på luft det är rådet ifrån vinden
När blommorna slår ut vill jag lägga mig vid stranden
Jag vill ligga där hela dagen och hålla min sjukdom hårt i handen
Aldrig kan jag dig släppa du är det jag behöver
Mina känslor och smärtor du sakta tyst bedöver
Tillslut känner jag inte längre någonting alls
Ångesten är det enda som ligger som en sten i min hals
Varje dag ska jag lyssna på alla signaler du vill ge
Jag ska ställa mig på vågen och i tystnad ska jag be
Att tillslut en dag få väga så lite som du begär
Tills den dagen är kommen ska du alltid hållas kär
Så låt mig gå i frihet och vandra i ditt spår
Det finns inget annat liv för mig det är det enda jag förmår
Din vilja ska jag följa och lyssna på din röst
Jag ska höra löven falla när det långsamt slår om till höst
Jag ska vandra i vinternatten och andas in min smärta
Jag ska titta på solnedgången och skänka dig mitt hjärta
Jag ska simma ner på botten i det djupaste mörka hav
Anorexi jag lovar dig att en dag uppfylla dina krav
Av: Anki 11/7-2008
-
Jag hatar dig Ana du har förstört mitt liv!
Du har dödat Anki, kvar finns jag..
en tjej full av hat, ilska, ångest och död!
Är du nöjd????
Gå, lämna mig, stick!!!!
Fattar du inte att jag HATAR DIG!?!
1 djävla år Ana, 1 helt djävla år och du spökar lika mycket nu som då.
Jag försöker kväva dig, jag försöker.
Men nu, likt alla andra dagar tar du över. Du slår dig igenom mat och vilja.
Du slår dig igenom mig.
Snälla lämna mig någon gång. Jag orkar inte!
Jag orkar inte leva med dig hela livet.
Jag orkar inte lyssna på dig Ana, du övertalar mig till saker som ingen annan kan.
Du är min bästa vän Ana, men jag hatar dig.
Jag hatar dig så fruktansvärt!!
Jag hatar dig....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Herre gud, du är så sjukt jävla emo.
Anonym: och du är så sjukt jävla dum i huvudet, skriv vem du är om du ska kommentera!
Anki: Vill bara att du ska veta:
Jag älskar dig och finns alltid här för dig.
/Mickan
Anonym: Var din kommentar menat som en komplimang eller ett hån? Svårt att förstå vad olärda människor menar när dom påpekar att någon är "emo". Emo är en musikstil, just so you know!!
Mickan: Jag älskar dig med, sjukt mycket! Du betyder allt för mig. Emo emo emo!! ;)
Du är den finaste jag vet min EMO-ANKI!!!! =P
/Din Rock-Mickan, haha!
Återigen fick du mig nästan att gråta Anki! Den där dikten är så hemsk! DUMMA ANKI! :( Men jag älskar dig så sjukt mycket och jag står alltid vid din sida. Vi ska döda ANA ihop! Bara om du vill såklart ;)
En vacker dag vill jag säkert döda henne! Och då behöver jag din hjälp :) <3
Skicka en kommentar