Hjärntvätt?

Varför är det så svårt att veta vad man vill?
Ena sekunden tror jag mig veta vad jag känner men andra sekunden så ändrar jag mig på en gång.
Kanske är det som Jossan sa till mig idag, att jag letar fel.. men hur slutar man göra det?
Hur vågar man kasta sig rätt ut i verkligheten utan att leta fel på den?
Jag vill ju verkligen, av många många anledningar. Men tänk om det blir fel?
Tänk om det inte blir som jag hade tänkt mig?
Tänk om allt skiter sig som vanligt?
Varför ska jag ALLTID låta det negativa övervinna det positiva?
Även om det handlar om 100 positiva saker så låter jag alltid en enda negativ sak ta över och jag bestämmer mig genast för att skita i det.
Kanske ska man våga chansa lite? Men jag älskar tryggheten.. att chansa är något jag i stort sätt aldrig gör. Den trygga och enkla vägen är lättare att gå.
Usch, jag skulle nog behöva ta ut hela min hjärna, köra den i 30 graders tvätt och sedan hänga upp den på tork för att stoppa in den igen.
Kanske skulle det göra mig lite smartare?